HELIKOPTERRÅNET mot G4S värdedepå i Västberga natten den 23 september 2009 är ett av Sveriges mest uppmärksammade rån. En helikopter landade på taket till värdedepån, maskerade personer tog sig in och lämnade platsen med ett stort kontantbelopp, vilket blev föremål för omfattande polisinsats och mediebevakning.

Åklagarmyndigheten formulerade tidigt en teori om en organiserad grupp bakom kuppen och presenterade bevisning som polisen samlat in. I samtida rapportering återgav medier polisens uppgifter om teknisk spårning, vittnesmål, fordonsspår och kommunikationsdata som utredarna pekade ut som centrala ledtrådar.

Domstolsmaterial från de efterföljande rättegångarna redogör för planering, roller och misstänkta medhjälpare; flera personer åtalades och förvarings- och straffpåföljder följde efter fällande domar. Förundersökningsprotokoll och domar har i efterhand granskats för att belysa vilka bevis som låg till grund för domstolens bedömningar.

Senare uppgifter och granskningar har lyft fram teorier om möjlig insiderhjälp, det vill säga att någon med tillgång till depån eller rutinerna kan ha bidragit till genomförandet. Sådana teorier har väckt debatt i medier och bland rättsintresserade, särskilt kring hur noggrant olika spår utretts och tolkats.

En särskilt omdiskuterad del har varit pilotbevisningen: identifiering av vem som flög helikoptern, tolkningen av flyg- och teledata samt den tekniska bevisningen. Åklagarmyndigheten har försvarat utredningens slutsatser, samtidigt som kritiker pekat på luckor och osäkerheter, vilket gjort fallet till ett återkommande ämne i diskussioner om gamla, omdiskuterade mål i svensk rättshistoria.

Helikopterrånet mot G4S värdedepå i Västberga den 23 september 2009, inklusive Åklagarmyndigheten, polisens uppgifter som återgivits i samtida rapportering, domstolsmaterial och senare uppgifter om insiderteorin och den ifrågasatta pilotbevisningen.

En viktig sak först: jag skiljer nedan mellan fastställda fakta, polisens/åklagarnas misstankar och teorier, och min egen analytiska slutsats. Det är särskilt viktigt eftersom det fortfarande finns delar av historien som aldrig blivit helt klarlagda.

Helikopterrånet i Västberga – en samlad analys

1. Grundfakta

Datum: 23 september 2009
Plats: G4S Cash Services värdedepå, Västberga, Stockholm
Byte: 39 158 000 kronor
Tid: ungefär 05.18–05.50
Helikopter: Bell 206 JetRanger, stulen från Roslagens Helikopterflyg i Norrtälje
Antal G4S-anställda på plats: 21
Skadade: inga fysiskt
Dömda: sju män
Åtalade: tio män
Ytterligare misstänkta: polisen och åklagarna bedömde att fler personer var inblandade
Pengarna: huvuddelen har aldrig återfunnits.

Det var första gången en helikopter användes för ett rån av den här typen i Sverige och kuppen var mycket professionellt organiserad.

2. Vilket väktarföretag bevakade depån?

Det var G4S.

Det är viktigt att skilja detta från exempelvis Securitas/Loomis, eftersom de ofta blandas ihop i berättelser om svenska värdetransportrån.

G4S drev värdecentralen i Västberga. 21 G4S-anställda befann sig inne i anläggningen när rånet började. Väktare/personalen var också de som först larmade polisen.

Det finns alltså inget belägg i det material jag gått igenom för att Securitas eller Loomis bevakade själva Västbergadepån den morgonen.

Det är däremot mer korrekt att säga G4S-personal/anställda än att påstå att alla 21 var väktare. Källorna beskriver dem som anställda vid värdecentralen, och personer hade olika arbetsuppgifter.

En av de anställda, Kate Vikström, har långt senare berättat offentligt om hur personalen tog skydd i valvet när rånarna tog sig in.

3. Vad hände under själva rånet?

Natten före

Rånarna stal en Bell 206 JetRanger från Roslagens Helikopterflyg i Norrtälje.

Helikoptern kunde stjälas relativt obemärkt eftersom hangaren saknade fungerande larm enligt samtida rapportering. En tekniker hade sett helikoptrarna på plats vid ungefär 20-tiden kvällen innan.

Detta är redan en viktig pusselbit: rånet krävde inte bara kunskap om G4S utan också pilotkompetens, helikopterkunskap, transportlogistik och förberedelse av stölden.

05.18 – helikoptern landar

Helikoptern landade på taket till G4S.

Övervakningsfilm visade senare hur tre män kom ur helikoptern. De hade med sig bland annat vapen, stegar, sprängmedel, slägga och verktyg.

De tog sig genom glaskonstruktionen på taket och började arbeta sig ner genom byggnaden.

Det var inte ett slumpmässigt "vi provar här"-rån.

De gick mycket målmedvetet mot den del av byggnaden där kontanterna fanns.

4. 05.19 – larmet går

Väktarna/personalen larmade polisen.

En privatperson ringde också polisen nästan omedelbart.

Den första polispatrullen kom till platsen ungefär fem minuter senare.

Det intressanta är att rånarna fortfarande befann sig inne i byggnaden när polisen anlände.

5. Personalen evakueras

Enligt åklagarnas beskrivning hörde personalen explosionerna och drog sig undan.

Vid ett tillfälle befann sig personalen mycket nära den del av byggnaden som rånarna försökte forcera.

Enligt rättegångsmaterialet sprängde rånarna sig in i uppräkningscentralen ungefär 30 sekunder efter att den sista personalen lämnat området.

Det är en av de mest anmärkningsvärda detaljerna.

Rånarna var alltså väldigt nära att få direktkontakt med G4S-personalen.

6. Rånarna visste vart de skulle

Det här är centralt.

Rånarna behövde inte bara ta sig in i byggnaden.

De behövde veta:

var kontanterna fanns,

hur byggnaden var konstruerad,

vilken väg som ledde till pengarna,

vilka dörrar som behövde forceras,

hur värdehanteringen fungerade,

och hur de kunde lämna byggnaden snabbt.

Åklagarna beskrev att rånarna hade en mycket strikt arbetsfördelning.

En bar automatvapen, en hade pistol och en arbetade med verktygen för att forcera förvaringen.

En anställd beskrev dem som extremt lugna och metodiska.

Det är ett tydligt tecken på att detta inte var ett spontant rån.

7. 39 miljoner kronor

Rånarna kom över exakt:

39 158 000 kronor.

Åklagaren angav denna summa i åtalet.

Det fanns betydligt mer pengar i värdecentralen, men rånarna kom inte åt allt.

En uppgift var att omkring 100 miljoner kronor ytterligare kunde ha varit åtkomliga men att rånarna hade missat dem på grund av tidpunkten/förseningar. Den uppgiften bör dock betraktas som en medieuppgift snarare än ett lika säkert faktum som själva rånbytet.

8. Polisens helikoptrar neutraliserades

Det här är kanske den smartaste delen av operationen.

Rånarna hade placerat ut bombattrapper vid polisens helikopterbas på Myttinge på Värmdö.

Polisen kunde därför inte omedelbart använda sina helikoptrar.

Det var en ren motåtgärd mot polisens förväntade respons.

Det visar att rånarna hade tänkt på:

"Vad kommer polisen göra när vi lämnar platsen?"

och inte bara:

"Hur tar vi pengarna?"

Det är en enorm skillnad mellan ett vanligt rån och en planerad operation.

9. Rånarna lämnar Västberga

Helikoptern lyfte ungefär 05.50.

Rånarna försvann med pengarna.

Helikoptern flög en rutt som senare kunde rekonstrueras med hjälp av GPS-materialet.

Den övergavs senare vid Skavlöten i Arninge norr om Stockholm.

Rånarna hade dessutom ordnat marklogistik.

Rånare och byte flyttades enligt polisens/rättegångens bild vidare från helikoptern och bort från området.

Det betyder att helikoptern egentligen bara var ett transportsegment i en större operation.

10. Det stora polisproblemet

Här blir historien riktigt intressant.

Polisen var faktiskt på plats medan rånarna fortfarande var där.

Men polisen gick inte in omedelbart.

Den första piketstyrkan gick enligt senare granskning in först omkring 06.54.

Rånarna hade då redan lämnat.

Och piloten hade enligt uppgifterna hunnit komma till McDonald's i Hägernäs.

Rikspolisstyrelsens egen granskning riktade senare mycket skarp kritik mot insatsen.

Man konstaterade bland annat att:

Stockholmspolisen inte hade fått den underrättelse som Rikskriminalen hade om det planerade rånet,

övervakningskamerorna inte utnyttjades tillräckligt,

G4S:s säkerhetschef, som satt i polisens ledningsfordon, inte användes tillräckligt för att ge aktuell information om byggnaden,

evakueringen tog alldeles för lång tid,

och insatsen kunde ha gett polisen möjlighet att gripa rånarna och säkra pengarna.

Det här är inte bara efterhandskritik från media. Det kom från Rikspolisstyrelsens egen granskning.

11. Den kanske största missen: polisen hade underrättelser före rånet

Detta är en av de mest anmärkningsvärda omständigheterna.

Ungefär en månad före rånet hade serbisk polis lämnat information till svenska myndigheter om att ett stort rån planerades.

Informationen gällde bland annat ett rån i Sverige där helikopter skulle användas.

Rikskriminalpolisen började därför spana på vissa personer.

Problemet var att man inte visste exakt när och var rånet skulle ske.

Åklagaren uttryckte saken ungefär så:

Polisen visste att en stor kupp planerades, men inte tid och plats.

Det gjorde att informationen inte kunde omsättas till ett konkret ingripande.

Det här är viktigt när man bedömer hur professionella rånarna var.

De lyckades inte bara lura säkerheten på plats.

De lyckades genomföra operationen trots att polisen redan visste att något stort var på gång.

12. Hur stor var gruppen egentligen?

Åklagarna åtalade tio personer.

Men de bedömde att betydligt fler personer varit involverade.

Vid åtalet uppskattades det att 15–20 personer kunde ha deltagit i rånet eller dess förberedelser. Åklagaren sade samtidigt att ett okänt antal gärningsmän fortfarande var oidentifierade.

Det betyder att de sju dömda inte nödvändigtvis representerade hela organisationen.

Det är en viktig skillnad.

13. Bevisningen

Polisen hade en ovanligt bred bevisbild.

DNA

DNA-spår blev centrala.

Bland annat fanns DNA från en person på flera föremål kopplade till rånet, bland annat:

karbinhake,

stege,

slägga,

dörr,

postsäck.

Övervakningsfilm

Det fanns film från depån.

Filmen visade bland annat själva landningen och männen som steg ur helikoptern.

Telefontrafik

Polisen använde telefontrafik och hemlig telefonavlyssning.

Det fanns både svenskt och serbiskt telefonmaterial.

GPS

Helikopterns GPS innehöll en rutt som hjälpte utredarna att rekonstruera färden.

Vittnen

Åklagarna åberopade 26 muntliga vittnen.

Internationellt samarbete

Utredningen hade omfattande kontakter med andra länder, framför allt Serbien.

14. De tio åtalade

Åklagaren åtalade:

5 personer för grovt rån

och

5 personer för medhjälp till grovt rån, varav en dessutom för förberedelse.

Efter rättegången blev bilden:

7 dömda och 3 friade.

De sju som slutligen dömdes var:

Alexander Eriksson

Safa Kadhum

Goran Bojovic

Charbel Charro

Mikael Södergran

Marcus Axelsson

Tomas Broman

Tingsrätten dömde dem till mellan ett och sju års fängelse; Svea hovrätt skärpte senare tre straff, bland annat för Eriksson och Kadhum.

15. Alexander Eriksson – piloten

Det här är den mest omdiskuterade delen av hela fallet.

Alexander Eriksson dömdes för att ha varit piloten.

Hovrätten höjde hans straff till åtta års fängelse.

Åklagarens teori var att han varit involverad redan när helikoptern stals och därefter flugit den under själva rånet.

Det fanns bland annat DNA-material som domstolen bedömde som starkt.

Men Eriksson nekade.

Och flera år senare kom en mycket intressant utveckling.

16. Pilotfrågan började ifrågasättas

Erikssons försvarare hävdade senare att nya vittnesuppgifter visade att helikoptern kan ha landat vid Skavlöten betydligt senare än vad domstolarna utgått från.

Det är viktigt eftersom Eriksson hade filmats på McDonald's omkring 06.50.

Om helikoptern fortfarande befann sig i luften vid den tidpunkten skulle det kunna skapa ett alibi för honom som pilot.

Förundersökningen öppnades därför på nytt kring honom.

Det innebär dock inte att han friades eller att domen upphävdes.

Det är en mycket viktig distinktion.

Han är fortfarande rättsligt dömd.

Men pilotfrågan är betydligt mer komplicerad än den populära berättelsen "DNA = bevisad pilot".

17. Insiderteorin

Det här är enligt min bedömning den mest intressanta olösta frågan.

2015 kom uppgifter om att G4S själva hade genomfört en intern utredning.

Där pekade företaget på möjligheten att två systrar som arbetade på depån hade lämnat information till en manlig släkting.

Enligt G4S-utredningen förklarade detta hur rånarna kunde hitta den optimala vägen till uppräkningscentralen.

Det betyder inte att systrarna blev dömda för medverkan till rånet.

Och det betyder inte heller att insiderteorin bevisats i domstol.

Men det är en seriös hypotes som kom från G4S:s egen efterutredning.

18. Varför insiderteorin är viktig

Tänk på operationens krav.

Rånarna behövde veta:

1. Vilken byggnad.
Det hade man kunnat få fram genom spaning.

2. Var på byggnaden man skulle landa.
Det gick att rekognosera.

3. Hur man tog sig in.
Det gick att undersöka.

4. Var pengarna fanns.
Betydligt svårare.

5. Hur man snabbast kom dit.
Ännu svårare.

6. Hur personalen och säkerhetssystemet fungerade.
Ännu mer värdefull information.

Det faktum att rånarna arbetade sig fram genom byggnaden så effektivt talar för att de hade någon form av intern eller mycket detaljerad extern kunskap.

Men det går inte att säga säkert att det var de två systrarna.

19. "Hjärnan"

Goran Bojovic pekades ut som en central organisatör.

Tingsrätten ansåg att det var bevisat att han hade främjat rånet genom att delta i planeringen och bidra till att få Alexander Eriksson att delta som pilot.

Men det är viktigt att inte överdriva etiketten "hjärnan".

Media har ofta kallat Bojovic för "hjärnan", medan den juridiska beskrivningen snarare handlar om planering och medverkan.

Det är inte samma sak som att domstolen bevisade att han ensam planerade hela rånet.

20. Safa Kadhum

Safa Kadhum var en av de män som befann sig inne i depån.

Han erkände sin medverkan.

Hans DNA återfanns på flera platser kopplade till gärningen.

Han dömdes till åtta års fängelse efter hovrättens skärpning.

Hans erkännande är betydelsefullt eftersom nästan alla andra åtalade förnekade delaktighet.

21. Vad hände med pengarna?

Detta är ett av de största mysterierna.

39 158 000 kronor försvann.

Endast en mycket liten del hade återfunnits under utredningen, och även omkring 100 000 kronor som hittades hos misstänkta kunde inte säkert knytas till rånbytet.

Det innebär att:

De som organiserade flykten lyckades betydligt bättre med att gömma pengarna än med att undvika att själva identifieras.

Det är en viktig observation.

Personerna dömdes.

Men pengarna försvann.

22. Min profilering av gärningsgruppen

Här går jag från fakta till kriminalanalytisk bedömning.

Detta är inte en psykiatrisk profil och jag påstår inte att jag kan diagnostisera gärningsmännen.

A. Gruppen var hierarkisk

Det finns tydliga tecken på olika funktioner:

Strategisk nivå

planering

rekrytering

information

koordinering

Operativ nivå

pilot

inbrytare

beväpnad säkerhet

teknisk forcering

Logistiknivå

helikopterstöld

fordon

flykt

gömmande av pengar

eventuellt falska alibin

Det är typiskt för ett organiserat rån snarare än ett vanligt kompisgäng som bestämmer sig för att råna något.

23. De använde specialister

Det här är kanske den tydligaste profilen.

Man behövde minst:

Pilotkompetens

Någon måste kunna flyga en helikopter under mycket pressade omständigheter.

Spräng-/forceringskompetens

Rånarna använde sprängmedel och verktyg för att forcera säkerhetsbarriärer.

Vapenkompetens

Beväpnade män skulle kunna kontrollera situationen.

Lokalkännedom

Någon behövde förstå Stockholm och flyktrutter.

Säkerhetskunskap

Någon behövde förstå hur G4S fungerade.

Kommunikation

Gruppen behövde samordna sig.

Internationell flykt/logistik

Några misstänkta lämnade Sverige snabbt.

Det är därför polisens beskrivning av gruppen som något i stil med en "konsultverksamhet" är ganska träffande: personer med olika kompetenser verkar ha handplockats för operationen.

24. Psykologisk profil

Jag skulle beskriva gruppen så här:

Hög risktolerans

Att landa en helikopter på ett tak mitt i Stockholm under pågående verksamhet är extremt riskfyllt.

Hög planeringsförmåga

De hade planerat:

helikopterstölden,

inflygningen,

inbrytningen,

vapnen,

sprängmedlen,

flykten,

polisens helikoptrar,

marklogistik.

Stark situationskontroll

Rånarna verkar ha varit mycket lugna under själva gärningen.

Instrumentell aggressivitet

Våldet verkar ha varit ett verktyg för att kontrollera situationen snarare än ett mål i sig.

Ingen av de 21 G4S-anställda skadades fysiskt.

Förmåga att arbeta i grupp

Operationen krävde att flera personer höll sina roller.

Kriminell erfarenhet

Vissa av de dömda hade tidigare brottslighet, vilket stärker bilden av att detta inte var en grupp oerfarna amatörer.

25. Vad jag tror är den viktigaste frågan: hur fick de informationen?

Här kommer min slutsats.

Jag ser tre huvudhypoteser.

Hypotes 1 – omfattande spaning

Rånarna kan själva ha kartlagt G4S.

Det är möjligt.

Men det kräver mycket tid och innebär stor risk att bli upptäckt.

Hypotes 2 – insiderinformation

Någon med arbetsrelaterad kunskap kan ha gett information.

G4S:s senare utredning pekar i denna riktning.

Det är därför en mycket seriös hypotes.

Hypotes 3 – kombinationen

Det här är min favoritförklaring.

Jag tror inte nödvändigtvis att det var:

"En insider gav dem hela planen."

Snarare:

Någon kan ha gett dem ett antal nyckeluppgifter, varefter rånarna själva genomförde omfattande rekognosering.

Det skulle förklara varför operationen ser så professionell ut.

26. Den stora paradoxen

Det mest fascinerande med fallet är egentligen detta:

Polisen hade information om att en stor kupp planerades.

Samtidigt lyckades rånarna:

stjäla helikoptern,

ta sig till G4S,

landa på taket,

ta sig in,

få ut 39 miljoner,

neutralisera polisens helikoptrar,

lämna platsen,

byta/överlämna transport,

gömma pengarna,

och försvinna.

Polisen lyckades däremot identifiera flera av dem ganska snabbt efteråt.

Det betyder att rånarna var operativt starka men inte osårbara.

27. Vad polisens utredning faktiskt lyckades med

Utredningen var enorm.

Under perioder arbetade över 50 personer med den.

Polisen lyckades kombinera:

DNA

övervakningsfilm

telefontrafik

hemlig avlyssning

GPS

vittnesuppgifter

internationell underrättelse

teknisk undersökning

spaning

internationellt polisiärt samarbete.

Det räckte till fällande domar för sju personer.

Men den lyckades inte svara på allt.

28. De stora obesvarade frågorna

Det finns framför allt fem.

1. Var är huvuddelen av pengarna?

Det är fortfarande det största mysteriet.

2. Vilka var alla personer i nätverket?

Åklagarna trodde att 15–20 personer kunde vara involverade.

Alla identifierades inte.

3. Fanns en insider?

G4S:s senare utredning talar för det, men det blev aldrig fastställt genom en brottmålsdom.

4. Var Alexander Eriksson verkligen piloten?

Domstolarna svarade ja.

Men de senare uppgifterna om helikopterns tidslinje och McDonald's-filmen gör frågan intressant och förklarar varför hans försvar försökte få saken prövad på nytt.

5. Vem hade den yttersta kontrollen över pengarna?

Det är inte lika tydligt som vem som dömdes för själva gärningen.

29. Min slutliga bedömning

Om jag lägger ihop hela materialet skulle jag beskriva helikopterrånet så här:

Det var sannolikt inte ett enda "geni" bakom kuppen.

Det var snarare en kriminell projektorganisation där personer med olika specialkunskaper sattes ihop.

Min modell är:

information → planering → rekrytering → helikopter → inbrytning → polisneutralisering → flykt → marklogistik → pengagömma.

Det är den strukturen som gör rånet så anmärkningsvärt.

Och jag tycker att insiderfrågan är mer central än den ofta framställs som. Det är mycket svårt att på kort tid förstå en komplex värdedepå på den nivå som krävs för att hitta rätt väg, rätt rum och rätt tidpunkt enbart genom chansning.

Samtidigt finns det inte tillräckligt offentligt underlag för att säga att de två G4S-systrarna faktiskt var skyldiga. Där måste man hålla igen.

Min sannolikhetsbedömning skulle därför vara:

FrågaMin bedömning

Var rånet noggrant planerat?Mycket starkt belagt

Var flera specialister involverade?Mycket sannolikt

Fanns en organiserande kärna?Mycket sannolikt

Hade gruppen insider-/arbetsrelaterad information?Ganska sannolikt

Var alla sju dömda delaktiga?Domstolarna har fastställt detta

Var alla som deltog dömda?Nej, sannolikt inte

Var 15–20 personer involverade?Åklagarnas bedömning, men inte fullt bevisat

Var Alexander Eriksson piloten?Rättsligt fastställt, men senare ifrågasatt genom ny tidslinje

Finns huvuddelen av pengarna fortfarande gömd?Mycket sannolikt

Är insiderfrågan slutgiltigt löst?Nej

Min slutsats i en mening

Helikopterrånet var sannolikt en större, hierarkiskt organiserad operation där en kärngrupp kombinerade pilotkompetens, kriminell erfarenhet, teknisk förmåga, lokalkännedom och sannolikt detaljerad information om G4S – men där polisens efterföljande utredning lyckades bevisa bara en del av hela nätverket och aldrig återfick huvuddelen av de 39 miljonerna.

Det mest intressanta är faktiskt inte att rånarna använde en helikopter. Det mest intressanta är hur de kunde veta exakt hur de skulle använda den mot G4S samtidigt som polisen redan hade fått underrättelser om att en stor kupp var på gång. Där ligger enligt min bedömning den verkliga nyckeln till fallet.

Källmässigt har jag lagt störst vikt vid Åklagarmyndigheten, Sveriges Radio/SVT:s samtida rapportering och domstolsmaterial; senare artiklar om insiderteorin och pilotens resningsfråga har jag behandlat som senare uppgifter, inte som fastställda domstolsfakta.

​

​

​

​

Finns det kopplingar till nåt kriminellt nätverk?

​

Ja — det finns dokumenterade uppgifter om kopplingar mellan personer bakom helikopterrånet i Västberga 2009 och organiserad/kriminell nätverksmiljö, men man ska skilja på vad som faktiskt bevisades i domstol och vad som bara förekom som misstanke eller underrättelseuppgift.

​

Åklagaren beskrev rånet som genomfört av ett större nätverk, och tio personer åtalades för grovt rån, medhjälp eller förberedelse.

En person som i medier beskrevs som en central figur i det ex-jugoslaviska kriminella nätverket i Sverige misstänktes ha en roll i planeringen. Han åtalades dock inte; åklagaren lade ned utredningen eftersom bevisningen inte räckte till en fällande dom.

Det finns också uppgifter om att polisen utredde en möjlig koppling mellan helikopterrånet och kriminella nätverk i Södertälje.

Så det korta svaret är: ja, det fanns kopplingar till personer och miljöer inom organiserad kriminalitet, men det är missvisande att säga att ett specifikt kriminellt nätverk som helhet bevisades ligga bakom rånet.